Att jobba professionellt som konsult innebär att skapa nytta för kunden. Det kräver lojalitet mot organisationen man arbetar för snarare än en viss beställare, projekt eller leverans. I rollen ingår att ifrågasätta givna ”sanningar” när det krävs.
Lojaliteten mot kunden kräver också att man som konsult inte har någon annan agenda på uppdraget än att fullfölja det på bästa sätt. Konsulter skall förmedla kontakter men inte agera försäljare. En självklarhet är att vara prestigelös och låta kunden få äran för de framgångar som uppnås.
Jag är utpräglat pragmatisk och resultatinriktad. Varje problem är unikt, och kräver olika angreppssätt. Därför har jag en verktygslåda av olika metoder, som jag tillämpar utifrån den specifika situationen.
Det centrala i mitt arbete är kommunikation. Det handlar om att samtala med människor för att samla in information och resonera sig fram till lösningar. Lika viktigt är att fästa resultat i lättillgänglig skrift, i form av rapporter, PM, förstudier, beslutsunderlag, strategier och så vidare. Välskrivna och genomtänkta dokument betyder ofta mycket när man vill få gehör för sina idéer.
Jag har tagit djupt intryck av de senaste decenniets agila revolution – och inte bara när det gäller systemutveckling. Traditionellt har arbetet med IT präglats av en övertro på planering, dokumentation och detaljerade metoder. Det agila synsättet flyttar fokus från kontroll mot nytta och resultat. I stället för att försöka planera en mer eller mindre kaotisk situation arbetar man med kontinuerlig anpassning till en föränderlig värld och gjorda erfarenheter.
Arkitekturarbete och EA (Enterprise Architecture) kan ibland nästan ses som ett egenvärde. Jag ser snarare arkitektur som en uppsättning metoder att uppnå olika mål, där varje aktivitet måste motiveras med den nytta den kan ge.
Få aktiviteter är mer lämpade för ett agilt arbetssätt än utredningar, t.ex. förstudier, tekniska genomlysningar och beslutsunderlag. Typiskt har man när man sätter igång en ganska vag bild av vad man vill åstadkomma och inte sällan innebär insikter under arbetet att förutsättningarna ändras radikalt. Det är således rimligt att låta planen växa fram under tiden arbetet pågår.
Dock bör man innan jobbet startar fastställa:
Arbetet styrs av nyttoaspekter och organisationens överordnade strategi och vision snarare än utredningsdirektiv som fastställs i utredningens början. För att detta skall fungera krävs nära samarbete med beställaren, så att inriktningen hela tiden fastställs i samförstånd.
Man bör t.ex. inte ha en lösning som ”systembyte” som mål, utan snarare bättre funktion för verksamhetsstödet avseende t.ex. tillförlitlighet och kostnad. Om systembyte är den bästa lösningen är just den typ av frågor som en utredning ger svar på!
Jag har utvecklat en metod för mätning och administration av teknisk skuld, som används hos flera kunder. Med hjälp av denna fattar man bättre beslut och får en bättre total ekonomi runt IT-systemen.